Den ultimata zumbadöden

Jaa'a ni. Var på zumba ikväll. Instruktören var på kurs så hennes väldigt duktiga flicka drog passet ikväll. Och söta öde vilket pass hon drog. Hennes mamma brukar också dra ganska hårda pass men ojoj, den flickan fick verkligen svätten att spruta, musklerna att skaka så att det kändes som att bilsäte vibrera ännu när jag kom hem. Vad jag kommer hata henne imorgon när hela kroppen värker. Men kommer älska henne när jag kommer in i en snygg brudklänning. (Ska åka och prova klänningar i slutet av februari.)

Väl hemma nu känns det ganska bra efter en dusch och en torsdagscider. Kunde inte motstå den där den stod och ropa mitt namn i kylskåpet.

Och vet ni. Jag har gått ner 3 kilo på 3 veckor. Helt enligt planen. Är nöjd och stolt över mig själv. Jaaa, det är jag faktist och skäms inte över att skryta över det här på min blogg som alla läser frivilligt.

En till bra sak idag var att jag åkte till parken med Ben. Och han trivdes. Jag var med hela tiden. Men till skillnad från senast vi var där så släppte han mitt ben rätt fort, och sprang med och lekte med dom andra barnen. Imorgon kan jag säkert lämna han där. Men förbereder mig på att stanna en stund om han vill. Så otroligt skönt om han vill börja vara där igen. Så han får vara ute och leka med kompisar och göra sånt han tycker är kul.

Inga måsten mitt på dagen

Nu är Christian äntligen hemma. Så också Sofie och Sebastian. Vad vi har saknat dom medan
dom var i Spanien och sedan två veckor hos sin mamma medan Christian var på jobb.
Ben blev överlycklig att se dom. Dom hade köpt en t-shirt med angry birds på åt honom.
Gissa att han blev glad, och den kommer han säkert vägra ta av sig närmsta veckan.

Idag var jag och klippte mig samt färgade utväxten till "jobbet". Har ju inte jobbat på en tid
och det lär ju nog räcka ännu ett tag men jag ser det fortfarande som jobbet. När jag kom hem
därifrån hade Christian satt Ben och sova, vikt tvätten, satt en ny maskin på och sen gav han
mellanmål till Erik. Så jag hade inga måst-göra-det-och-det-nu-fort-före-Ben-vaknar. Erik är
inte ens gnällig så jag kan sitta här och skriva. Ska dock väcka Ben just och lägga Erik ut
för sin andra lur idag.

När vi kom hem i måndags var jag efter en Caren sulky åt Erik. Sittkärran vi har får
man inte helt liggläge på och vill ha det åt Erik. Den kostade bara 25e. Några år han den ju på
sig men den är hel och funkar riktigt bra.

Känner inte så stor inspiration att skriva så det blir lite tråkiga inlägg...

Erik hittade spisen. Han räcktes tillåme att vrida lite
på knapparna. Bara att fälla ner gallret igen.

Fick tulpaner av sambon

He's going up, up, up!

Lilla Öörki Pöörki har blivit så duktig med att ställa sig upp. Han ställer sig upp mot möbler, mänskor, ja allt som han kan hålla sig emot.

Det är ju helt fantastiskt hur allt sker över en natt. Han har nästan i två veckors tid sällt sig upp i spjälsängen men sen förra tisdagen har det blivit mer och mer. Nu står han som skrivet mot allt. Idag stod han med knäna på första trappsteget och armarna på det andra, här hemma hos mommo. Där stoppade jag han. Trodde inte han skulle klara av det.

Jag har inte alls varit så flitig med kameran så har inga ordentliga ståbilder.

Vi åker igen

Inatt klockan 0320 sitter vi på Isabella på väg till mommo. Benne har stora planer. Han ska åka buss med mommo och med morbto Micke som kommer dit på torsdagkväll. Sen ska han också åka morbros bil. Mest för att den är röd som Rorri. Rorri en racerbil är bennes nya favorit program. Lär knappast inte blogga så mycket där heller. Ska bli skönt med miljöombyte. Men att mina båda pojkar redan sover och har gjort det en stund redan är inte av vanligheterna. Jag ska fösöka att själv lägga mig i tid också. Ska bara föra ut lute grejer till bilen och fixa lite frukost färdigt.

Bjuder på lite bilder från senaste dagarna.

Gott med bark

Erik är galen i bark. Och han hittar minsta lilla bit som ligger på golvet. Hittar han inte
på golvet kryper han till vedkorgen eller så tömmer han sopskyffeln.

- 1,5 kg på 11 dagar

Jepp så är det. Då har jag ändå ätit lite över några dagar. För att jag ska gå ner 1 kilo
i veckan så får jag äta 1355 kalorier per dag. Det kanske inte säger er så mycket men 300g
pizza det är typ 1/4 del av en normal stor pizza. Innehåller 732 kalorier. En liten popsi knakkorv
innehåller 78 kalorier. Men man behöver inte äta lite bara för det. Gäller bara att äta rätt, ofta
och mindre mängder. Och tränar man till på det så kan man äta lite godis också. Eller om jag endast
har ätit 1100 kalorier på en dag då kan jag äta godis för det sista.

Lchf funkar nog också för mig men det här funkar bättre plus att man får äta precis allt.
Vilket gör att jag inte får värsta godissuget och köper 1 kg lösgodis och äter tills jag nästan spyr.
Märkte dessutom att mumins xylitol godisaskar innehåller bara 27 kalorier. För en hel ask!
Sen är dom ju inte så jätte goda men funkar absolut till godissuget.

Recept från boken nedan. Klicka för större bild.

Idag lagade vi pyttipanna till lunch med Ben 100g pyttipanna är 140 kalorier. Så här "mycket"

         är 100 g.

Ben åt mer än mig till lunch idag kan jag säga. Och nej, det handlar inte om att svälta sig själv.
Utan att helt enkelt äta så mycket energi som man gör av med. Och inte mer. Dessutom vill jag äta resten av mina chilinuts i kväll. Och är inte riktigt säker på att jag orkar gå så mycket crosstrainern.

Den onda skrikcirkeln

Ja, jag vet inte riktigt hur jag ska skriva så ni ska förstå hurdana dagar vi har här hemma.
Jag är väl lite trött överlag då jag måst själv fixa precis allt som hör till ett stort hus samt gård.
Sen att jag hela tiden har åtminste ett barn i hälarna gör ju att allt tar lite längre tid. Och att
mina nerver blir lite kortare.

Sen måst jag nästan skrika och bli arg varje gång jag har en fråga till Ben eller om jag vill
att han ska göra något, eller be han sluta med något, för annars " hör han inte".
Jag kan fråga 3 gånger eller fler, i vanlig ton om han vill ha mjölk eller att han ska komma och äta.
Han ignorerar mig totalt. Men sen om jag häller upp mjölk utan att han svarat så blir det ett jäkla liv. NÄJJ inte mökke.
Nej han har inte dålig hörsel. Viskar jag och frågar om han vill ha godis. Så hör han. Säger jag
att vi ska ta bort pyjamasen så hör han.
Och det är så fruktansvärt tröttsamt att måsta skrika och strida om minsta lilla sak.

Så jag skriker på Ben för att få svar eller någon reaktion. Ben skriker på Erik för att han tar
hans saker, och Erik skriker efter mig. Det för att jag inte får gå ifrån han någonstans.
Kanske ni lite kan föreställa er ljudnivån här på dagarna. Sen ska vi inte ens prata om när
Ben inte får som han vill. Då har han ett sånt oljud att vi skulle ha blivit vräkta om vi bodde
i lägenhet! Men han har blivit bättre. Han skriker som en galning men han har slutat slå.
Så visst blir det bättre, men när?

Sen är det är säkert många som tänker, och undrar varför jag skaffa barn om det är så jä*la jobbigt hela tiden. Och vet ni? att få krypa ner bredvid dessa små troll.

Eller när bennepruppen kommer och ger puss och kram och säger håte (förlåt) mamma. Efter ibland
en timmes  stridande.

För att inte prata om att få se den minsta skitungen göra framsteg alla dagar, med det härliga
leendet i ansikte.

Så är ni lite dumma om ni inte förstår varför jag skaffade dom. Dom är värda precis allt.
Fast jag gnäller över dom en hel del, så är dom det bästa och finaste jag har.

Nu ska jag gå och skrubba upp oss alla skitgrisar. Efter det blir det fredagsmys. 30min på
crosstrainern så jag kan ta min fredagscider och chilinötter, efter att barnen somnat.
I morgon ska ni få läsa om hur det går med min kaloriräkning.

Trevlig kväll

Ikväll har jag haft ett gäng härliga, trevliga tjejer hit på fika. Samt deras söta barn. Ben lämnade jag hos faster och farbro calle. Fick lite dåligt samvete då dom andra barnen lekte och hade kul. Men Ben hade det jätte roligt där. Och varför lämnar jag bort min prupp när han får kompisar? Jo därför för att han inte tycker om att dela med sig av sina saker. Han är också väldigt trotsig just nu. Jag är helt slut reedan och Christian har bara varit borta två dagar... Skulle kunna skriva ett lååångt inlägg om våra strider och hans envishet och trots. Och om Erik som har blivit en riktig mammagris. Men ni klarar er bra utan att läsa om det.

Och tror ni inte att så fort Christian åkte på jobb så börja det snöa!! Helt otroligt. Det kom int en flinga när han va hemma två veckor. Imorse var det 15 cm snö.

Ikväll när jag skulle lägga Erik så steg han upp helt själv i sängen. Gulle.

Har inte riktigt tid

Jag skulle villa skriva ett långt inlägg om hur trevligt och roligt vi hade hos syster och familj.
Men jag har inte tid till det. Det är hela tiden någon som behöv mig nu när dom går om varandra i ätandet och sovandet. Vi hade det bra, och två snälla duktiga pojkar hade vi med oss. sätter upp några bilder.

Idag på stan hitta jag en receptbok med med kalorimängden färdigt utskriven per portion
i alla rätter. Perfekt. Och ni ska veta att jag har varit riktigt duktig på att hålla mig till
den mängd jag får äta.

Åka buss

Ben har länge pratat om att han vill åka buss. Stadsbussen här på holmen är gratis, så man kan
ju undra varför man inte har tagit sig tid att åka en sväng med han. Men igår fick han åka buss.
Jag släppte av Christian och Ben på väg in till stan så dom kunde åka lite buss. En väldigt nöjd kille
hade vi efteråt. Jag får nästan lite dåligt samvete över att man inte gör mer sådana saker med han.
Men med två småbarn som har helt olika rutiner så blir lätta vardagliga saker, fast det också bara tar 20 min, så mycket svårare. Nu sover dom inte ens samtidigt på dagen mer. Nåja, det var i alla fall en glad liten kille som efter bussåkandet fick äta lunch på hesburger. Tredje gången i sitt liv. Men hamburgare tycker han inte om.

Erik fick smaka sin första franskis/pommes

För övrigt så är Ben omöjlig att göras med när det gäller sovandet. Ungen ligger vaken i sängen från 21-23! Själv skulle jag aldrig klara det. Visst stiger han upp ur sängen flera gånger men ändå.

På dagen väcker vi han klockan tre, oberoende när han somnar, oftast halv två.

Men det hjälper inte heller och han måst sova. Annars blir han djävulen själv och när han är trött kan man inte ens prata med han. Då är det som att prata med en väggen eller till och med väggen lyssnar  mer.

Jag vet att det blir bättre om en vecka eller så. Klart han trotsar och testar, det händer ju en hel del i hans lilla hjärna. Han har börjat prata ännu mer nu. Säger ganska långa meningar också. Men han lämnar bort lite ord också. Om han ska säga, mamma kan du läsa boken för mig? Blir det, mamma läsa boken mig? typ nånting sånt.

Och jag mina kära vänner och läsare har från och med idag börjat räkna kalorier. Jepp, jag fick också huvudvärk när jag hörde det. Men det finns en väldigt bra app till telefonen som räknar allt åt en! Wuhuu. Man fyller i vissa uppgifter om sig själv och så räknar den ut hur många kalorier man får äta per dag. Om jag följer schemat har jag gått ner till min målvikt på 7(!) veckor. Precis lagom tills jag ska åka och prova brudklänning. Appen heter shape up.

Några bonusbilder på det minsta trollet.

Han kom på att det går bra att krypa med saker i munnen.

I natt åker vi till syster. Ska bli väldigt, jätte kul. Mamma kommer med och är färdigt på båten när vi 

stiger på. Så det blir väl tyst här några dagar.

Hells kitchen

I går var vi och äta till Smakbyn i Kastelholm. Det är Michael Björklunds nyaste restaurang.
Och vilken mat! Sjuhuhuuukt god. Väldigt fint ställe och så var det lite Hells Kitchen över det.
Man Kunde se in i köket där Michael och en annan kock stod och lagade maten. Sen satte dom
tallrikarna upp på disken, satt sista ingredienserna och plinga i en klocka. Rekommenderas.
Medan vi var och äta kom pojkarnas faster med familj och passa busungarna.

Huset bjöd på en fänkålsoppa som jag
lätt skulle kunna dricka en liter av.

I dag åkte vi till kungsö. Gick upp till ett utsiktstorn. Skönt att röra på sig ute i solen!

Att ha en som kryper runt är inte alltid så roligt. Idag lyckades Erik på dom 30 sekunder ingen såg på han, söndra skivluckan till nya x-boxen. Tur att man har en handy man. De tog någon timme men han fick det fixat. Sen fick han skruva min crosstrainer som braka ihop.

Våra busungar <3

Material

Idag var jag in till stan och köpte material till inbjudningskorten till bröllopet.
Satt en liten förmögenhet på det, och när jag kom hem så blev det inte riktigt som
jag hade tänkt i alla fall. Men har klurat ut ungefär hur jag ska göra nu.

Hade storstädning hemma idag. Inte så lätt med två små hjälpredor. Erik visst inte riktigt var han skulle vara så han kröp mellan rummen. Ja, småsaker blir lite svårare nu igen med en liten som hittar och tar allt. Men så roligt ändå.

Filmade hans krypande idag och nu kryper han som man ska. Duktig liten Pöörk.

Ingen årskrönika

Lovade nog för mycket när jag skrev att jag skulle skriva ihop en årskrönika. Har inte tid eller ork med det. Men mitt nyårslöfte ska jag dela med mig av. Och till allas stora förvåning handlar det om viktnedgång. Sällan lixom. JagVILL och SKA komma in i en fin bröllopsklänning i juni. Tråkigt löfte, jag vet men ids inte lova nånting annat.

Erik kryper för fullt. han har fortfarande lite egen stil på det. Att krypa på hala golv är ju inte så lätt.
I kväll märkte jag att  hans första tand har kommit upp. Den ena nedre framtanden.
Han har dreglat något vettlöst och gnagat och bitit på allt.
(Tidigare var det falskt alarm. Hörntanden är fortfarande lite synlig under tandköttet men den kom inte upp.) Men nu är det igång. Och inte verkar han vara så påverkad av det. Den är helt genom tandköttet så han borde inte få ont i natt heller.

Tänk vad mycket det händer på bara några dagar! Han fick också prova lära-gå-vagnen idag. Håller man han i händerna så går han nog men med vagnen var det ännu lite svårt.

Resan hem igår gick väldigt bra. Jag hade två super duktiga pojkar med mig. Tog lite mat med som vi åt i hytten sen så jag slapp det bekymret. Gjorde av med en hel euro på båten. (Något gott med att åka ensam med två småbarn)Ben fick åka blixten bilen. Och inte ens då börja han gapa och skrika när den sluta. Före han fick sätta i pengen förklarade jag åt han att det finns bara en peng så han kan bara åka en gång. Vågar man tro att han förstod och accepterade det? Jo, det gör jag nog. Jag blir så varm i hjärtat när jag tänker på hur duktig, snäll och rar han kan vara. Min lilla Benneprupp.

Efter att krypkoden var knäckt fick mommos tidningshög
 inte vara i fred. I morgon ska jag sätta upp en film så
alla intresserade får se han krypa.

Bara liiite dregel som rinner 

Så här handlar vi i butiken hos mommo.